Löning!!!

Äntligen, efter världens längsta månad är dagen äntligen kommen. Pengar på kontot igen! Får se hur länge man lyckas hålla i dom den här gången. Så länge den envisa svenska banken ska hålla på och bråkas, när jag vill flytta runt min kosing så lär det nog bli rekord.

Känner mig avsevärt mycket bättre idag. Vet inte vartifrån jag hört det, eller om det är något jag har slagit i mig själv, men efter 3 dagar vänder det. Har tänkt på det hur många gånger som helst nu, det stämmer alltid in. Skulle kunna ha vart mamsen som sagt det, hon säger så mkt klokt hon.

Nu kommer tiden börja rusa iväg igen. Händer så mkt i december. Inte för att vi är där än, men det är ju första advent i helgen iaf!

Efter ca ett år av längtan från Billys sida har vi kommit till skott att köpa ett PS3. Är grymt kul och kom väl till pass när jag var hemma. Bara ett problem med den bra grafiken; jag får svindel när jag spelar! När jag är på höga höjder så suger det till i magen så där som det gör...tur att jag sitter ner så inte knäna viker sig på mig...






Sjukling

Gick hem från jobbet idag. Utan att ha migrän eller vara döende. Har kännt mig krasslig hela helgen och idag är jag alldeles matt. "Bara" ont i halsen,luftrör å orklös alltså. Har mått dåligt i helgen också, mest legat i soffan. Hade inget akut jag var tvungen att göra idag, så såg ingen anledning att plåga mig själv med att härda ut till fyra, som jag hade gjort i vanliga fall om jag kännt mig dålig. 

Hmm, undrar varför jag måste förklara mig att jag har blivit sjuk. Vad kommer det ifrån? Vet många människor som också gör det. Vet dom som är hemma för minsta lilla också för den delen. Varför har jag gått till jobbet även fast jag mått pest, för att sedan komma hem och inte orka något mer än att gå och lägga sig. Kanske knaprat i mig några piller eller två för att ens orka det. Tror varken att "arbetsnarkomanen" eller "smitaren" lever de bästa liven.

Hoppas att jag någon gång kan känna mig bekväm med att ta en vila-upp-sig-dag när man är sjuk. Jag jobbar på det. Anledningen till att det lyckades nu är helt och hållet för träningens skull. Känns riktigt tråkigt att missa den idag, men nu kommer jag förhoppningsvis kunna gå på torsdag!


15:e November

Igår hade jag väl kanske inte min nyttigaste matdag precis. Friterad chinamat till lunch, ostkaka till fikat (det var ju ostkakans dag!). Självklart hade jag både grädde och sylt till. På kvällen var vi på kalas hos Linda som fyllde år och fick jättesmaskig cheescake lite godis, nötter och annat gott. 
...Ibland måste man få unna sig sånna dagar!

Hade galet ont i huvudet hela dagen igår. Det började egentligen sista perioden i ishallen i torsdags och gick över sen på fredagskvällen. Hehe kanske spände mig lite väl mycket inför husvisningen. Jepp, Billy å jag var på husvisning i torsdags. Perfekt läge, jättefin utsikt, men alldeles för mycket jobb med, både för tid och plånbok. Dessutom är det ju himla praktiskt för oss bägge två att bo i stan nu.

Johan och Louise var med hos Linda igår. Louise var så tjock och fin! Kan inte fatta att de ska ha närsomhelst, har gått så fort ju. Kanske ett tecken på att man borde åka och hälsa på oftare när man tycker så. Grabbsen gick iväg och spelade hockey, släktingarna droppade av allt eftersom. Jag å Linda satt i soffan och filosoferade. Kom fram till att vi måste ha något att se fram emot. November är sååå lååång!

Ne nu ska jag gå och värma lite glögg. 

Sossan

Den här dagen blev helt uppoch ner å inte något rolig alls. Sotis satt under soffbordet och skrek i över en timma. Hon kunde inte gå någonstans för balansen var helt borta. Hela hon bara hängde å hon luktade inte ens som sig själv. Efter  att vi kom hem från Turkiet har hon inte kunnat se någonting och sen dess har hon bara blivit sämre och sämre. Det spelar ingen roll att man vet att det är på gång. När man väl är där är det lika hemskt iaf.

Det fanns inget alternativ annat än att ta henne till vetrinären. Att hon skulle få leva sin sista tid där med slangar å provtagningar och drop kändes inte rättvist att ens tänka på. Det bästa för henne var att få somna in. För oss här hemma känns det bara tomt nu.

Tomt och ledsamt.

RSS 2.0