Norrköping
Förra helgen tog jag tempen på Stockholms uteliv. Den här helgen var det Norrköpings tur. Linda å Cissi kom och hämtade mig här hemma så åkte vi hem till Malin som hade drinkarna redo när vi kom. Blir lika chockad varje gång jag ser deras gigantiska katt. Han får till och med Nilsson att verka nätt. Vi knallade hem till Lisa, som hade tjejfesten hos sig. Deras lägenhet var som en hel herrgård jämfört med våran. Mycket babbel blev det! Var så himla kul där att vi kom iväg lite för sent ut. Kön till det som skulle va det bästa utestället, var en mil lång och stället var redan fullt. För att slippa tappa det goda partyhumöret så gick vi vidare till nästa ställe. Där dansades det natten lång.
När vi kom hem vid 4 tiden var Anders vaken och gjorde varma mackor till oss. En mkt välkommen överaskning! På söndagen åkte vi hem ganska tidigt eftersom alla flickorna skulle jobba den dagen. Jag å Billy slängde oss i soffan med varsin pizza och en Bond-film framför oss när henke och johanna ringde. De ville ha med oss på julmarknad och så fick det bli. Håller tummarna för att Johanna kommer in här till våren, skulle va så kul! När vi kom hem igen så ringde Johan som tittade över ett tag. Kan inte fatta att Louise ska ha barn om en vecka. De måste ju gå på nålar!
Billy å jag behöver inga ungar för att känna oss som småbarnsföräldrar. Vi har en Nilsson som kräver uppmärksamhet dygnet runt. Vet inte om han saknar Sossan eller vad det är, men jag kommer iaf inte ihåg när jag fick sova en hel natt igenom senast. Riktigt utmattande i längden. När två personer som bor ihop bestämmer en dag för lite kvalitetstid känns ju småbarnsförälder-stämpeln tragiskt nära. Hehe, vi får väl se om Nisses trotsålder går över snart. Annars kanske man får överväga tanken med en kattkompis till honom...
När vi kom hem vid 4 tiden var Anders vaken och gjorde varma mackor till oss. En mkt välkommen överaskning! På söndagen åkte vi hem ganska tidigt eftersom alla flickorna skulle jobba den dagen. Jag å Billy slängde oss i soffan med varsin pizza och en Bond-film framför oss när henke och johanna ringde. De ville ha med oss på julmarknad och så fick det bli. Håller tummarna för att Johanna kommer in här till våren, skulle va så kul! När vi kom hem igen så ringde Johan som tittade över ett tag. Kan inte fatta att Louise ska ha barn om en vecka. De måste ju gå på nålar!
Billy å jag behöver inga ungar för att känna oss som småbarnsföräldrar. Vi har en Nilsson som kräver uppmärksamhet dygnet runt. Vet inte om han saknar Sossan eller vad det är, men jag kommer iaf inte ihåg när jag fick sova en hel natt igenom senast. Riktigt utmattande i längden. När två personer som bor ihop bestämmer en dag för lite kvalitetstid känns ju småbarnsförälder-stämpeln tragiskt nära. Hehe, vi får väl se om Nisses trotsålder går över snart. Annars kanske man får överväga tanken med en kattkompis till honom...
Kommentarer
Trackback